Hem

Vill du hjälpa ditt djur till hälsa och välmående på ett naturligt sätt med homeopati? Grattis –  då har du kommit rätt, varmt välkommen!

Med homeopati kan du på ett milt och varaktigt sätt återställa ditt djurs hälsa på alla plan, både fysiskt, psykiskt och själsligt.

Vad kan jag få hjälp med?

Man använder homeopati både för kroniska och akuta besvär.

Kroniska besvär

Besvär som magar som krånglar, hud som kliar, öron som rinner, smärta i kroppen, hormoner som spökar, för mycket eller för liten aptit, beteendeförändringar, rädsla, aggression, trauman som sitter kvar och påverkar, stress, depressioner, sorg, förändringar i livet som man inte klarar, päls som inte är som den skall, fästingburna sjukdomar, leder som ställer till det – eller om du fått diagnosen livslång medicinering eller inte kommer någon vart med veterinärmedicinska behandlingar längre.

Listan är lång och kan fyllas på i det oändliga. Det som är viktigt att veta är att man inte behandlar enbart ett specifikt problem, utan hela individen, kropp och själ, för att nå en balans som leder till ett botande av problemen och varaktig hälsa.

Akut

Akuta besvär kan vara en skada, ett ormbett,  ett psykiskt trauma, chock, fång, kolik, kennelhosta,  hjälp efter operativa ingrepp för snabb läkning och smärtstillande, djurbett, sår, bölder, magsjuka osv.

Du skall alltid söka en veterinär för ett utlåtande och eventuell diagnos om du är orolig för ditt djurs hälsa! Det ena utesluter på inget vis det andra. 

Hur får jag hjälp?

Vi gör en utredning via telefon, så du kan få hjälp oavsett var du bor. Jag skickar det medel ditt djur skall ha tillsammans med instruktioner. Kontakta mig för tidsbokning.

Vad säger kunderna?

Häst med andningssvårigheter och problembeteende.

Colin är ett varmblod jag tog över för att han var svår att hantera hos förra ägaren. Han var väldigt reserverad för främlingar, troligtvis pga att han blivit illa behandlad under inkörning tidigare. Han var spökig och stökig, reagerade på allt. Men det jag framförallt sökte för var för att han hade problem med andningen i sån grad att jag var tvungen att hoppa av och leda honom hem efter att ha skrittat bara 5-600 meter. Han flåsade och fick knappt luft.

Åsa gjorde en utredning och jag fick några små piller som jag gav honom. Och jag är helt förundrad över hur dessa små piller, i en enda dos, kunde trolla fram en helt ny häst! Andningsbesvären försvann, han blev helt förändrad i sinnet, jättetrevlig och mjuk, inte reserverad och rädd längre. Han kunde nu lugnt stå och titta på när vi hamnade bredvid några som startade sina cross-motorcyklar bara några meter från oss i skogen. Tidigare kunde han stegra sig om det låg en kotte på stigen. Helt plötsligt har vi en travhäst vi kunnat starta med, något vi inte alls räknat med när vi tog över honom! Fantastiskt!

Äldre hund med täta, problematiska löp

Min äldsta tik, Wilma som är 14 började få problem med att hon hela tiden gick in i löp och blödde väldigt mycket och länge, med ca 2 månaders mellanrum. Jag kontaktade veterinären som sa att det tyvärr inte går att göra något i den här åldern, utan att det troligen kommer att eskalera så att hon till slut får kronisk livmoderinflammation, och att jag skulle överväga att ta bort henne så att hon slapp lida.

Jag har inga problem med att jag måste ta bort ett djur som inte mår bra, men det här kändes så orättvist, hon är så glad och trivs i övrigt med livet, hon har så mycket livslust kvar. Med Colins resultat i åtanke så jag kontaktade Åsa. Hon kom fram till 2 medel, och sa ”prova det ena först, det stämmer bäst på de akuta symtomen hon har”. En viss förbättring skedde, men inte så stor som förväntat.

Då hon efter ett tag började blöda igen fick hon istället det andra medlet – och bingo! Hon slutade blöda i princip direkt. Hon slutade dessutom att kissa inne som hon börjat med sen något år tillbaka, och hon är på det hela taget en mycket gladare och piggare gammal tant! Jag är så tacksam för att vi får ha henne kvar ett tag till och att hon får njuta av sin sista tid i livet utan krämpor.

Charlotte med hästen Colin – varmblod, och hunden Wilma, dansk-svensk gårdshund.

Hormonrelaterad klåda

Mamma Chihiro och sonen Arthur

Min diviga, underbara katt fick klåda i samband med graviditeten, hon kliade sig så illa att pälsen försvann. Jag stod inför valet att behöva sätta in kortison på en ammande kattmamma, vilket inte kändes så lockande. Som tur var gjorde jag inte det. Jag ringde Åsa istället, en dos piller, klådan försvann, mor och barn mår toppen. Magiskt, tack!!!

Veronica och Chihiro – ragdoll/chinchilla/perser

Sorg som inte släpper

”Vår omplaceringshund Rollo var låg, vad som var felet gick inte riktigt att sätta fingret på. Men vi kände att något inte stämde. Efter en lång utredning med Åsa, där hon pratade både med oss och Rollo genom djurkommunikation, och ringade in frågor vi inte ens tänkt på, fick han ett medel. Och det tog bara en kvart innan man såg att molnen lättade, han blev gladare och gick och smågläfste glatt. Otroligt att det kan gå så fort! Han bar på en gammal sorg som behövde släppa. Efter hand förändrades han och blev öppnare och gladare. En helt underbar hund, vi är så tacksamma över att han kunde få den hjälp han behövde!”
Kicki, Jonas och blandisen Rollo

Kronisk klåda och depression

”Efter att ha gått hos veterinärer i många år med min hund Kotte och hans svåra klåda beslutade jag mig för att ge homeopatin en chans. Jag har provat alla möjliga krämer, mediciner och behandlingar från veterinären och inte fått något resultat annat än tillfällig lindring av symtom som sedan kommer tillbaka i ännu högre grad.

Jag fick bl.a. ett preparat utskrivet som jag skulle smörja in honom med, när jag läste instruktionerna rekommenderades det att jag skulle använda handskar och skyddsglasögon! Jag ringde veterinären och undrade om hon var från vettet att skriva ut sånt, han som dessutom gärna slickar på huden om det kliar. Hon svarade att det var på grund av nya EU-regler som man numera var tvungen att ange den rekommendationen på medlet som var ett preparat som ofta användes på djur. Jag lämnade tillbaka det till apoteket

När man konstaterade att hans levervärden skjutit i höjden på grund av all kortison visste man inte riktigt vad man skulle göra för att hjälpa honom. Jag hade ingenting att förlora, utan kontaktade Åsa och bad om hjälp. När veterinären, som är jättetrevlig och duktig, fick höra att jag valt att prova homeopatmedel blev han märkbart sur, men när han fick se Kotte häpnade han över att få se en hund som var så glad och pigg, han sprang och lekte istället för att vara deprimerad och inte vilja röra sig över huvud taget. Klådan är inte helt borta ännu, men blir successivt bättre och bättre. Åsa förklarade att ett problem som suttit länge kanske inte försvinner direkt eftersom det kan vara djupt rotat och medlet jobbar på flera plan med en helhet, inte bara ett specifikt symtom.

Med tanke på hur länge han fått konventionell behandling utan egentligt resultat är det inte så konstigt att det inte försvinner på en gång tänker jag, han har fått homeopatmedicin i 6 månader nu och vi har tålamod och gläds åt framstegen. Jag är så glad att han äntligen blir bättre och börjar bli sitt gamla, goa, glada jag igen.
Inga och pudelblandningen Kotte

Bitsår på katt

Min katt kom hem med ett litet sår i nacken, inget att bry sig om trodde jag. Men nästa dag hade det bildats en stor varfylld böld vid såret, jag förstod att det var ett bett från en annan katt, vi har varit med om det förut. In till veterinären, sövas, bölden öppnas och spolas rent, dränageslangar, vakna upp och vara groggy resten av dagen efter sederingen, smärtstillande som pajar magen, och sen daglig skötsel hemma och troligtvis antibiotika. In på efterkoll och ta bort stygnen och dränagen. Och några tusenlappar mindre på kontot. Samt att få in en motsträvig katt i en bur och några mindre underhållande bilresor.

Jag bad Åsa om hjälp akut och jag fick flera medel. Först ett medel som öppnade upp bölden, det gick bara några timmar, sen sprack den och varet rann ut. Jag fick instruktioner om hur jag skulle tvätta rent och skölja såret, och nu byta till ett annat medel som hindrade såret från att bli infekterat och hjälpa till i läkningen.

Jag fortsatte att noggrant hålla såret rent med kolloidalt silver och lavendelhydrolat. Efter 3 dagar var han helt återställd och såret hade läkt jättefint och han var åter redo att ta sig an eventuella kombatanter i grannskapet. Jag sparade både honom och mig mycket besvär och många tusenlappar!

Milla och slagskämpen Buster, bondkatt

Kennelhosta

”Vi har två hundar och den ena av dem, Elsa, blev jättedålig av kennelhosta, medan den andra klarade det på egen hand utan större problem. Elsa orkade knappt gå, vi fick i princip släpa med henne för att hon skulle gå ut och kissa utanför dörren, hon hostade och hostade men fick inte upp slemmet i bröstet och var i så dåligt skick att vi blev riktigt oroliga och ringde vår homeopat som hjälpt oss med detta tidigare. Hon var på semester och rekommenderade att jag skulle kontakta Åsa istället. Vi fick ett medel och Elsa blev genast bättre och var helt frisk och sitt vanliga jag efter några dagar ”
Bettan, Jocke och Wheaten terriern Elsa

Skadat ben med infekterat sår på får.

”Jag såg att en tacka hoppade på tre ben. Det visade sig att hon hade fått ett balsnöre som virat sig och fastnat runt hasen på ena bakbenet. Det var sommar och varmt. Snöret hade skurit sig in i benet, vi fick bort snöret och upptäckte och det hade uppstått ett infekterat sår som var fullt med maskar i, ingen trevlig syn. Jag var orolig att hon skulle behöva nödslaktas. Vi tvättade såret med jodopax och tackan fick Arsenik i homeopatform. Såret läkte fint och hon gick snart på 4 ben igen”.
Inger, fårfarmare